Material och begrepp Kartläggningen av mark i skala 1:200 000 för framtagning av en översiktlig jordartskarta inleddes vid GTK (Geologiska forskningscentralen) i början av 2000-talet. Projektet Markmånsdatabasen startade år 2003 i samarbete med MTT och Metla. Genom projektet erhöll kartläggningen referensmaterial i form av jordartsobservationer från jordbruksskiften samt markdata från den nationella skogsinventeringen (VMI). I samband med den översiktliga markkarteringen fastställdes även ytjordarten. Markmånen definierades som det jordlager som ligger mellan ytjord och underjord. Markmånen är vanligtvis skiktad och består av jordarter med olika partikelstorlekar samt organiskt material. Den vanligaste markmånstypen i Finland är den näringsfattiga podsolen som förekommer i barrskogar. Markmånsdatabasen (version 1.0) samkördes med basskiftena i Tikes åkerskiftesregister för år 2011, och uppgifterna aggregerades därefter till kommunnivå. Jordartstypen för varje basskifte fastställdes utifrån denna samkörning. På detta sätt skapades material som beskriver åkermarkens jordarter per kommun. Den nationella jordartsklassificeringen har på motsvarande sätt framställts utifrån GTK:s översiktliga jordartskarta, som är en parallell produkt till Markmånsdatabasen. I Markmånsdatabasen har jordarterna klassificerats enligt det internationella klassificeringssystemet WRB2007 (World Reference Base for Soil Resources). Totalt finns 19 jordartstyper, definierade utifrån både ytjord och underjord. Enligt den finländska jordartsklassificeringen har jordarterna fastställts separat för ytjord och underjord på varje basskifte. Den nationella klassificeringen omfattar totalt 16 jordartsklasser. I rapporterna delas jordarterna in i två huvudgrupper; mineraljordar och organiska jordar. Dessa delas vidare in i undergrupper och därefter i enskilda jordartstyper.
|
