NYCKELTAL
Informationen i FADN/FSDN-/lönsamhetsbokföringens resultat- och balansräkningar sammanfattas i ett antal nyckeltal som beskriver företagets resultat, lönsamhet, soliditet och betalningsförmåga. Ur materialet beräknas både traditionella nyckeltal inom jordbruket, företagsekonomiska nyckeltal samt nyckeltal som används inom EU:s FADN-system.
Nyckeltal som beskriver företagets RESULTAT, LÖNSAMHET och SOLIDITET
1. NYCKELTAL SOM BESKRIVER FÖRETAGETS RESULTAT
Företagarinkomsten inom jord- och trädgårdsbruk är den del av totalavkastningen som återstår som ersättning för företagarfamiljens arbete och eget kapital. Eftersom företagarinkomsten inte beaktar omfattningen av företagarfamiljens arbetsinsats eller användningen av eget kapital, beskriver den inte företagets lönsamhet. Företagarinkomsten beskriver inte heller lönsamhetsutvecklingen om användningen av eget arbete eller eget kapital har förändrats jämfört med tidigare år.
På genomsnittsnivå förändras emellertid arbets- och kapitalinsatserna vanligtvis relativt långsamt. Därför ger utvecklingen av företagarinkomsten i större granskningsgrupper ändå en relativt god bild av lönsamhetsutvecklingen. För enskilda gårdar och mindre gårdsgrupper kan lönsamhetsnivån och lönsamhetsutvecklingen dock bedömas först när förändringar i användningen av eget arbete och eget kapital beaktas.
Företagarinkomst = Nettoresultat + företagarfamiljens löneanspråk
Företagarinkomst = Total avkastning kostnader exklusive företagarfamiljens löneanspråk och avkastningskrav på eget kapital
Nettoresultat: Nettoresultatet utgör ersättningen till det egna kapital som investerats i företagsverksamheten. Om nettoresultatet är negativt under flera år i följd leder detta till att det egna kapitalet minskar och att soliditeten försvagas. Vid analys av nettoresultatet bör man beakta att skatter inte har dragits av.
2. NYCKELTAL SOM BESKRIVER FÖRETAGETS LÖNSAMHET
Med lönsamhet avses företagets långsiktiga förmåga att generera inkomster.
Företagarvinst: Företagarvinsten beskriver företagets lönsamhet i euro, det vill säga den absoluta lönsamheten. Den beräknas genom att alla produktionskostnader dras av från den totala avkastningen.
Om företagarvinsten är negativ har företaget gått med förlust. Kostnaderna skulle då behöva vara lägre med ett belopp motsvarande förlusten för att den totala avkastningen skulle ha räckt till att täcka produktionskostnaderna.
Lönsamhetskoefficient: Lönsamhetskoefficienten visar hur stor andel av löneanspråket och avkastningskravet på eget kapital som har uppnåtts.
Vid beräkningen divideras den företagarinkomst som återstår som ersättning för eget arbete och eget kapital med summan av löneanspråket och avkastningskravet på eget kapital. Avkastningskravet beräknas här på det genomsnittliga egna kapitalet under räkenskapsåret.
När lönsamhetskoefficienten är 1,00 motsvarar företagarinkomsten exakt de mål som satts upp för ersättning till eget arbete och eget kapital. Om koefficienten är lägre än 1,00 har ersättningarna blivit mindre än de fastställda målen.
Löneanspråket för eget arbete erhålls genom att multiplicera företagarfamiljens arbetstimmar med timlönen för en jordbruksarbetare. Avkastningskravet på eget kapital erhålls genom att multiplicera mängden eget kapital med den företagsspecifika kalkylräntan, exempelvis 4 procent.
Lönsamhetskoefficienten beskriver inte bara lönsamhetsnivån utan även lönsamhetsutvecklingen, eftersom den beaktar förändringar i användningen av arbete och kapital. Den lämpar sig bättre än monetära mått för jämförelser mellan företag av olika storlek och mellan olika produktionsinriktningar. Arbete och kapital behandlas likvärdigt i beräkningen, vilket innebär att både arbetsintensiv och kapitalintensiv produktion bedöms på samma grunder. Eftersom lönsamhetskoefficienten är ett relativt mått kan lönsamheten jämföras mellan olika år utan deflatering.
LÖNSAMHETSKOEFFICIENT = Företagarinkomst / (företagarfamiljens löneanspråk + avkastningskrav på eget kapital) Arbetsavkastning (€/h) och kapitalavkastning (%) Dessa nyckeltal beräknas genom att multiplicera lönsamhetskoefficienten med timlönekravet respektive avkastningskravet. De beskriver vilken timlön och vilken ränta på eget kapital som verksamheten faktiskt genererade.
ARBETSAVKASTNING (€/h) = lönsamhetskoefficient × timlönekrav KAPITALAVKASTNING (%) = lönsamhetskoefficient × kalkylränta
Arbetsinkomst: Arbetsinkomsten beskriver den ersättning som företagarfamiljens jordbruksarbete ger. Vid beräkningen dras avkastningskravet på eget kapital av från företagarinkomsten, vilket innebär att kapitalet ges företräde framför arbetsinsatsen.
Arbetsinkomst = Företagarinkomst avkastningskrav på eget kapital
Timarbetsinkomst: Timarbetsinkomsten erhålls genom att arbetsinkomsten divideras med antalet arbetstimmar. Det erhållna värdet kan exempelvis jämföras med timlönen för en löntagare. Vid tolkningen bör man beakta att det egna kapitalet redan har erhållit ersättning enligt det fastställda avkastningskravet.
Timarbetsinkomst = Arbetsinkomst / antal arbetstimmar
Avkastning på eget kapital: Avkastningen på eget kapital är den ersättning som tillfaller företagarfamiljens egna kapital. Vid beräkningen dras företagarfamiljens löneanspråk av från företagarinkomsten, vilket innebär att arbetsinsatsen prioriteras framför kapitalinsatsen.
Avkastning på eget kapital (nettoresultat) = Företagarinkomst företagarfamiljens löneanspråk
Avkastningsprocent på eget kapital: Vid beräkningen relateras avkastningen på eget kapital till mängden eget kapital. Den erhållna avkastningsprocenten kan jämföras med räntan på investeringar med motsvarande risk på marknaden. Vid tolkningen bör man beakta att företagarfamiljens arbete redan har erhållit ersättning enligt timlönekravet.
Avkastningsprocent på eget kapital = 100 × Avkastning på eget kapital / Eget kapital
Avkastning på totalt kapital: Avkastningen på totalt kapital visar hur mycket ränta företaget genererar på hela det kapital som är bundet i verksamheten.
Avkastning på totalt kapital = Nettoresultat + räntor och finansiella kostnader
Avkastningsprocent på totalt kapital: Avkastningsprocenten på totalt kapital visar vilken avkastning som erhålls på hela kapitalet. Den kan jämföras med räntan som betalas för främmande kapital.
Avkastningsprocent på totalt kapital = 100 × (Nettoresultat + räntor och finansiella kostnader) / Balansomslutning
3. NYCKELTAL SOM BESKRIVER SOLIDITET
Soliditetsgrad: Soliditetsgraden beräknas genom att eget kapital vid årets slut relateras till företagets totala tillgångar enligt balansräkningen. Ju högre soliditetsgrad, desto starkare är företagets finansiella ställning och desto lägre är finansieringsrisken.
Soliditetsgrad = 100 × Eget kapital / Balansomslutning
Om nettoresultatet som tillfaller eget kapital är negativt minskar företagets egna kapital och förmögenhet. För att verksamheten ska kunna fortsätta krävs då ofta ytterligare kapitaltillskott, exempelvis för investeringar. Detta kapital kan vara lånat kapital, men ofta även eget kapital i form av exempelvis skogsinkomster eller löneinkomster. I sådana fall ökar inte skuldsättningen och soliditetsgraden förbättras.
Relativ skuldsättning: Relativ skuldsättning är ett mått på soliditeten. Den beskriver skuldernas relation till verksamhetens omfattning och ger en ungefärlig bild av vilka kravskulderna ställer på företagets driftsbidrag. Relativ skuldsättning = 100 × Främmande kapital / Omsättning
|
