Beräkning av vikter Bokföringsgårdarna är i genomsnitt större än finländska jordbruksföretag i allmänhet. Vanligtvis har större gårdar också en bättre lönsamhet än genomsnittet. Därför ger genomsnittsresultat som beräknas direkt utifrån bokföringsgårdarnas resultat en alltför positiv bild av lönsamheten både för hela Finland och för olika produktionsinriktningar inom olika områden. Lönsamheten för en genomsnittlig finländsk gård kan beräknas utifrån bokföringsgårdarnas resultat genom att resultaten viktas med gårdsspecifika vikter. Vid beräkningen av genomsnittsresultaten visar vikten för varje gård dess betydelse i genomsnittsberäkningen. På så sätt beräknas den genomsnittliga lönsamheten slutligen utifrån en gårdspopulation vars fördelning enligt gårdsstorlek och produktionsinriktning motsvarar strukturen för gårdar med en ekonomisk storlek över 15 000 SO-euro i respektive område. Vanligen ökar andelen mindre bokföringsgårdar medan andelen större bokföringsgårdar minskar, vilket innebär att de senare får lägre vikter. Den vikt som beräknas för varje bokföringsgård beskriver hur många gårdar den representerar inom sitt område, sin produktionsinriktning och sin storleksklass. Om det exempelvis finns 40 liknande gårdar får bokföringsgården vikten 40 och dess resultat inkluderas 40 gånger i genomsnittsberäkningen. I en större storleksklass kan det på området finnas endast 20 gårdar, vilket innebär att bokföringsgårdarna i denna storleksklass får vikten 20. Genom viktningen skapas för varje område, med hjälp av bokföringsgårdarna, en gårdspopulation vars antal och struktur motsvarar det faktiska antalet gårdar och gårdsstrukturen i området. Den genomsnittliga lönsamheten beräknas sedan utifrån denna gårdspopulation. Det totala antalet representerade gårdar i varje grupp visas i rapporttabellerna på raden "Representerade gårdar". Vid viktningen görs representativitetsberäkningen gruppvis. Gruppindelningen baseras på område, produktionstyp och gårdsstorlek. Produktionstypen baseras på klassificeringen av produktionsgrenar och gårdsstorleken på klassificeringen av ekonomisk storlek. För områdesindelningen används den områdesklassificering som användaren har valt. Om användaren exempelvis har valt ProAgria-centraler som områdesklassificering i rapporten, beräknas vikterna separat för varje ProAgria-central. Om användaren inte väljer någon områdesklassificering används klassificeringen enligt stödområden. Användaren kan välja mellan ett mycket stort antal tabeller som produceras med olika kombinationer av klassificeringsfaktorer. Vikterna beräknas dynamiskt varje gång en rapport skapas för att motsvara den klassificering som användaren har valt. Det skulle vara omöjligt att på förhand beräkna vikter för alla möjliga kombinationer av klassificeringsfaktorer som användaren kan välja.
