Förklaringar av begrepp Försäljningsintäkter Försäljningsintäkter är det mervärdesskattefria värdet av de produkter som sålts under räkenskapsåret (intäkter från husdjursproduktion, växtodling och trädgårdsproduktion). Stöd Stöden omfattar både nationella stöd, samfinansierade stöd och stöd som finansieras fullt ut av EU. Posten inkluderar både direkta stöd och stöd som betalas via produktpriset (t.ex. produktionsstöd för mjölk). Omsättning Omsättningen, som beskriver verksamhetens omfattning (volym), utgörs av summan av försäljningsintäkter och stöd. Förändring av produktlagrens värde Produktlagren omfattar lager av produkter avsedda för försäljning samt så kallade mellanprodukter (t.ex. foder som producerats på gården, inklusive grovfoder). Lagervärdena fastställs vid årsskiftet till verkligt värde. Förändringen i lagervärde beräknas som skillnaden mellan värdet vid årets slut och årets början. Förändring av husdjursförmögenhetens värde Husdjursförmögenheten omfattar värdet av både produktionsdjur och djur som föds upp för försäljning. Djurens värde fastställs vid årsskiftet till verkligt värde. Förändringen i husdjursförmögenhetens värde beräknas som skillnaden mellan värdet vid årets slut och årets början. Interna överföringar Interna överföringar omfattar värdet av produkter som utan ersättning överlåtits från jord- och trädgårdsbruket till verksamhet utanför näringsgrenen (privathushåll eller annan företagsverksamhet). Gårdsavkastning, gårdsanvändning Gårdsavkastning är värdet av så kallade mellanprodukter som producerats på gården och används som produktionsinsatser (vanligen djurfoder och utsäde). I kalkylerna tar gårdsavkastningen och kostnadsposten gårdsanvändning ut varandra. Därför ökar värdet av produkter som producerats och använts på gården inte exempelvis företagarinkomsten. Övriga intäkter Övriga intäkter från jord- och trädgårdsbruk omfattar bland annat hyresintäkter från byggnader och maskiner samt försäljningsintäkter från produktionsinsatser. Total avkastning Den totala avkastningen är summan av värdet av jord- och trädgårdsproduktion under räkenskapsåret (försäljningsintäkter, lagerförändringar, gårdsanvändning av mellanprodukter och interna överföringar utanför näringsgrenen) samt stöd. Den beskriver företagets verksamhetsomfattning bättre än omsättningen när en betydande del av årets produktion är bunden i lager eller växande husdjur. Rörliga kostnader Innehåller bland annat inköp av material och förnödenheter (gödselmedel, foder, bränsle- och smörjmedel, el, utsäde), förändringar i förnödenhetslager, gårdsanvändning (mellanprodukter), interna överföringar (mottagna från andra näringsgrenar), köpta tjänster, löner och maskinhyror. Fasta kostnader Fasta kostnader omfattar bland annat företagarfamiljens löneanspråk, hyror för byggnader och odlingsmark, underhållskostnader för anläggningstillgångar samt försäkringspremier. Företagarfamiljens löneanspråk Kostnaden för företagarfamiljens eget arbete beräknas genom att multiplicera antalet arbetstimmar enligt arbetstidsbokföringen med ett på förhand fastställt timlönekrav för respektive år. Timlönekravet baseras på timlönen för jordbruksarbetare inklusive ersättningar för helgdagar, arbetstidsförkortning, sjuklön, företagshälsovård, semesterlön och semesterpremier. Timlönekrav per år (€) 1998: 7,062015: 15,60 1999: 7,232016: 15,80 2000: 7,572017: 15,70 2001: 7,902018: 16,00 2002: 10,802019: 16,00 2003: 11,302020: 16,00 2004: 11,702021: 16,00 2005: 12,302022: 16,10 2006: 12,402023: 16,80 2007: 12,602024: 17,20 2008: 13,002025: 17,50 2009: 13,502026: 17,70 2010: 14,00 2011: 14,10 2012: 14,50 2013: 14,90 2014: 15,10 Driftsbidrag Driftsbidraget är resultatet av företagets verksamhet före avskrivningar och finansiella poster. Vid analys av driftsbidraget bör man beakta att det inte mäter resultatet i arbets- och kapitalintensiva företag på ett helt jämförbart sätt, eftersom kapitalkostnader och ofta även kostnaden för eget arbete dras av först efter driftsbidraget i resultaträkningen. Avskrivningar Avskrivningarna beräknas separat för varje tillgångspost (maskiner, byggnader etc.) som planenliga avskrivningar utifrån nuvärden härledda från återanskaffningsvärden. Metoden är procentuell avskrivning med följande avskrivningssatser: Byggnader: 9 % Maskiner: 18 % Traktorer: 14-22 % Tröskor: 12-18 % Täckdikning: 5 % Rörelseresultat Rörelseresultatet erhålls genom att dra av de planenliga avskrivningarna från driftsbidraget. Rörelseresultatet mäter resultatet av företagets ordinarie verksamhet före finansiella poster och skatter. Finansiella intäkter Ränteintäkter och andra finansiella intäkter från tillgångar inom jord- och trädgårdsbruket. Räntor och finansiella kostnader Räntekostnader och övriga finansiella kostnader för lån som hänför sig till jord- och trädgårdsbruket. Nettoresultat Nettoresultatet erhålls genom att lägga till finansiella intäkter till rörelseresultatet och därefter dra av räntor och övriga finansiella kostnader. Nettoresultatet utgör avkastningen på det egna kapital som investerats i företagsverksamheten. Vid analys av nettoresultatet bör man notera att skatter inte har dragits av som vinstdisposition. Avkastningskrav på eget kapital Avkastningskravet på eget kapital är kostnaden för företagarfamiljens användning av eget kapital. Det beräknas genom att multiplicera det egna kapitalets genomsnittsvärde under räkenskapsåret (medelvärdet av ingående och utgående eget kapital) med en kalkylränta. Kalkylräntan var fem procent (5 %) fram till år 2009. Från och med år 2010 infördes ett beräkningssystem som fastställer en företagsspecifik kalkylränta baserad på gårdens risknivå. Den genomsnittliga kalkylräntan för respektive grupp finns i rapporten Kostnadsspecifikation under variabeln Avkastningskrav på eget kapital. Eget kapital beräknas genom att skulderna dras av från jord- och trädgårdsbrukets tillgångar. Till tillgångarna räknas: markegendom (åkrar), byggnader, maskiner och inventarier, täckdikningar, övriga anläggningstillgångar, aktier och andelar, lager av produktionsinsatser, produktlager (inklusive grovfoderlager), husdjur, övriga omsättningstillgångar, fordringar och finansiella tillgångar. Företagarvinst Företagarvinsten beskriver företagets lönsamhet i euro, det vill säga den absoluta lönsamheten. Den erhålls genom att från den totala avkastningen dra av samtliga produktionskostnader, inklusive kalkylmässiga kostnader såsom avskrivningar, löneanspråk och avkastningskrav på eget kapital. Om företagarvinsten är negativ har företaget gått med förlust. Intäkterna borde då ha varit högre, eller kostnaderna lägre, med ett belopp motsvarande förlusten för att det egna arbetet och det egna kapitalet skulle ha erhållit ersättning enligt de fastställda kraven.
|
